Hur skolan styrs

I dagens DN Debatt diskuteras skolan styrning.

Skolans chef är ju rektorn, hans chef är en tjänsteman i kommunen som styrs av kommunpolitiker som står till svars inför sina väljare.
Väljarna uppfattar inte kommunen som ansvarig för det pedagogiska resultatet, det uppfattas som ett ansvar för riksdag och regering där ju den pedagogiska debatten bedrivs.
Följden blir förstås att kommunen styr skolan, i allt väsentligt, mot ekonomisk budget, och därmed fokuserar rektor på ekonomin. Skandaler är förvisso också viktiga att undvika, men det pedagogiska resultatet kan nonchaleras!

Skolan måste snarast förstatligas, resultatmål måste sättas följas upp, så att rektor inte bara krävs på att hålla budget, utan också på att pedagogiskt resultat nås.

Vi styr våra rektorer fel och får därför fel resultat från våra skolor!

Tänk om.........

Sverigedemokraterna får plats i europaparlamentet, och du inte röstade? Pinsamt eller?

Läs Johan Norbergs utmärkta argumentation!

Barnets bästa

I gårdagens konflikt rapporterades om något mycket märkligt i tillämpningen av svensk lagstiftning.
Om ett föräldrapar har delad vårdnad och den ena utan samtycke med den andre helt sonika tar barnet med sig och flyttar till annan ort, så att den andres umgänge med barnet i praktiken omöjliggörs, tar det så lång tid för den andre att få saken prövad att dommen regelmässigt blir att barnet ska stanna hos den flyttande föräldern. Motivet är naturligtvis att de är bäst för barnet att stanna där han/hon har hunnit rota sig med dagis/skola och kamrater.
Visst kan man köpa det argumentet, men barn växer faktiskt upp, och senare, hur bra är det då för barnet när han/hon inser att hon har varit utsatt för kidnappning av sin ena förälder?
Dessutom har beteendet blivit en metod att skaffa sig enskild vårdnad, i domarna borde därför också tas hänsyn till det bästa för andra barn, nämligen de som ännu inte har kidnappats. Vi behöver få slut på detta sjuka beteende.
Så här kan det gå till om flytten sker inom Sverige, sker flytten utomlands istället blir agerandet ett helt annat från myndigheterna.
Man anar inte bara könsfördomar, det stinker också rasism!

Frihet och ansvar

Domen mot Pirate Bay var naturligtvis rätt, upphovsrätten är inte ännu anpassad till Internet. Påföljderna däremot orimliga, speciellt om man jämför med domar för mord, våldtäkter och misshandel. Domen var dock olycklig ur två aspekter, underhållsindustrin blir inte motiverad att anpassa sig till utvecklingen i brårasket och anonymitetstekniken får onödig draghjälp.

Massmedia, som har före Internet varit från de få till massorna, har inneburet ett veritabelt Klondyke för underhållsindustrin men knappast gett oss bättre litteratur och musik än under tiden före massmedia. Med Internet bryts detta mönster, ett paradigmskifte således, knappast nått problem för oss konsumenter.

Anonymetet på nätet åtminstone gentemot rättsväsendet är helt oacceptabelt, barnporr och terrorism är ett alldeles för högt pris som vi inte kommer att vara beredda att betala.

Förespråkare för friheten på Internet t ex HAX och Isobel Hadley-Kamptz har rätt vad gäller just friheten men fel om anonymiteten. Läs Isobel Hadley-Kamptz här.

På Internet ska de finnas frihet men under ansvar, att ansvar som ska kunna utkrävas i efterhand.